Foto: Maxim Hopman

Global kollaps: Finanskrisens effekter och pengarnas framtid

Finanskrisen 2008 var en av de största ekonomiska katastroferna i modern tid. Krisen slog hårt mot företag och individer på en global skala. Storbankernas skörhet och en marknad som stod på sårbara ben ledde till internationell kris, och år 2023 krisar det för bankerna på nytt. En som drabbades av det som hände för 15 år sedan är Sebastian Stjern.

– Jag kände en hel del förtvivlan och osäkerhet. Typ att det bara blev tomt, en undran om vad som skulle hända nu, säger han

Den 15 september 2008 är ett datum som kommer att gå till historien som en markör för vad som komma skulle. Den gigantiska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Företagets kollaps drevs på av bankernas exponering mot tvivelaktiga tillgångar såväl som en bostadsbubbla i USA, och följdes av panik på de globala finansmarknaderna. Börser rasade, arbetslösheten steg och människor förlorade sina hem, tillgångar och besparingar. Krisen startade i USA, men spred sig fort till världens alla hörn. Sebastian Stjern hade en tillfredsställande tillvaro på sitt jobb tills det att krisen slog till.

– Jag var på Volvo i Göteborg och jobbade där som teknisk konsult och projektledare. Innan dess jobbade jag på Saab där jag gjorde ungefär samma saker i Trollhättan. I princip alla konsulter därifrån blev utkastade. Jag tror att vi hade en månads uppsägningstid på våra kontrakt. Då fick jag flytta tillbaka till konsultföretagets kontor och där fanns det inte någonting för oss att göra egentligen, så det var en ganska meningslös tillvaro på många sätt. Vi fick göra hittepåuppgifter, inventera och sånt där, säger han.

Hemma i Sverige föll Stockholmsbörsen med omkring 60 procent på ett år, samtidigt som räntan rusade uppåt och banker fick stora problem vad gäller finansiering. Arbetslösheten steg, och många stora svenska företag, däribland Saab och Volvo, tvingades avskeda stora delar av sin arbetskraft. Sebastian Stjerns ton är inledningsvis lättsam, men när han kommer in på det som hände för 15 år sedan sker ett skifte. Han blickar tillbaka till perioden som ställde om så mycket, och målar upp en tydlig bild om den inre kris som pågick.

– Jag var vilsen, och hade ingen aning om vad jag skulle hitta på. Jag hade ganska nyligen flyttat till Göteborg och jag minns att jag gick runt i Brunnsparken och funderade på vad jag skulle göra med livet och såg att det kom en spårvagn och då tänkte jag “jag kanske ska utbilda mig till spårvagnsförare, då kan jag lära mig att hitta lite i Göteborg”. Jag visste att jag inte ville tillbaka till ingenjörslivet igen, men vad jag ville istället, ingen aning, förklarar han.

Sebastian Stjern var inte ensam om att förlora jobbet. Bland industrigiganterna Saab och Volvo rådde kris. Arbetsförmedlingen rapporterade om varselrekord och många fick lämna sin arbetsplats. Så hur kunde en bostadsbubbla på andra sidan Atlanten leda till att tusentals arbetare inom fordonsindustrin i Sverige fick gå från sina jobb? Bristerna i den sammankopplade världsekonomin blev allt tydligare, och trots att krisen startade i USA sjönk den ekonomiska tillväxten i många länder. Många beviljades bolån i USA trots svagare privatekonomiska förutsättningar och bolånemarknaden stod på bräckliga fundament. Till slut litade inte bankerna längre på att de skulle få tillbaka sina utlånade pengar och stramade åt kapitalet, någonting som slog hårt mot företag och hushåll.

I Sebastian Stjerns fall rådde goda tongångar från arbetsgivaren bara månader innan beskedet om åtstramningen kom. Han arbetade med att se till att bland annat larmsystem och bilbälten var installerade på rätt sätt, och det var ingenting som pekade på någonting annat än en situation som var under kontroll. En dysfunktionell amerikansk bolånemarknad och några dominobrickor senare befann han sig i en tung situation.

– Det är nog svårt att inte bli cynisk efter en kris som den. I stort så var det ett enormt lidande för jättemånga människor. Men för mig, i slutändan, en bra sak, säger Sebastian Stjern.

Om han inte hade förlorat jobbet hos Volvo tror Sebastian Stjern att han med största sannolikhet fortfarande jobbat kvar på företaget. Han menar att om inte krisen skett hade han inte fått möjlighet att utforska andra saker, och nå nya höjder i sin karriär. Sedan det livsomvälvande beskedet 2008 har han drivit egen verksamhet, arbetat för Stockholms universitet och varit verksam som affärscoach. Han understryker med en återfunnen lättsamhet i rösten att resan varit lång, men lyckosam.

– Idag jobbar jag som affärsområdeschef och pr-konsult. Jag hade säkert med stor sannolikhet stannat kvar och varit okej nöjd med tillvaron ändå som ingenjör på Volvo eller något annat, men då hade jag inte vetat om vad jag missat, säger han.

Det är nu 15 år sedan världsekonomin frös till och många förlorade jobb, hem och livsbesparingar. År 2023 har nya bankkriser skapat oro för det globala finanssystemet och bankernas förmåga att hålla sig vid liv. Den 8 mars meddelade nischbanken Silvergate Capital att bolagets verksamhet skulle avvecklas, och två dagar efter det kom besked om att banken SVB har blivit den näst största banken i amerikansk historia att få slut på tillgångar. Mindre än 48 timmar efter det kraschade Signature Bank på grund av en bankrusning där kunder i massor tagit ut sina pengar.

Banker på de amerikanska, europeiska och svenska börserna rasade. Det svenska tjänstepensionsföretaget Alecta, som haft stor exponering mot nischbanker som gått omkull, kallades upp till Finansinspektionen efter att ha förlorat tolv miljarder kronor till följd av bankkrisen. Det var dock inte bara nischbankerna som fick problem. Även den schweiziska giganten Credit Suisse, som har globala verksamheter, fick tas över av konkurrenten UBS för att undvika katastrof.

De nya oroligheterna bekymrar många som har i minnet vad som hände för 15 år sedan. Trots att myndigheter över hela världen skärpt regelverket för bankerna efter krisen 2008 så har 2023 varit en påminnelse om att banksystemet inte nödvändigtvis är så motståndskraftigt som många önskar. Sebastian Stjern är en av de som minns vad banksystemets tillkortakommanden ledde till, men menar att han inte är orolig för en liknande situation i dagsläget.

– Snarare tvärtom, och det kanske är lite motsägelsefullt men jag känner att det löste sig ju det också. Trots all osäkerhet och vilsenhet, tänkte jag att då får jag väl göra någonting annat då. Det viktigaste jag tog med mig är nog att det löser sig. Jag tänkte att det var så himla viktigt att få fortsätta vara kvar och få göra det jag hade gjort på ett sätt, säger han.

Samtidigt menar Sebastian Stjern att en så traumatisk händelse som krisen 2008 inte bara är någonting att vifta bort.

– Det mesta löser sig med tid. Det blir ju så oempatiskt att säga det, för där och då är det ju inte så, då är det ju skittråkigt. Det hjälper nog inte när man är i en sådan situation att någon säger “ta det lugnt, det kommer lösa sig”. Andas, ta ett lugnt andetag. Om man lever i ett konstant tillstånd av kris så sliter det väldigt mycket på en. Det är ju också ett privilegierat råd att ge. Återigen, måste du flytta från ditt hus så hjälper det inte att andas, förklarar han.

I USA har oroligheterna kring en ny bankkollaps varit stora och många menar att nischbankernas förfall pekar på strukturella problem för bankväsendet. Kundernas tillit till bankerna har varit svajig och därför har stora summor pengar tagits ut, någonting som kan ställa till det för banker med likviditetsproblem, alltså en begränsad tillgång till kontanter. Den amerikanska regeringen har tvingats kliva in och rädda eller stänga ner bankerna. 

Inne på Pedagonen vid Göteborgs universitet kryllar det av till synes ambitiösa studenter som en dag kanske kommer lösa såväl arbetslöshet och bankkriser. I ett grupprum på tredje våningen, omringat av glasväggar, sitter Malin Dahlström och funderar över varför hennes studenter inte tagit med sig frukten som står kvar på bordet. Tankarna stannar dock inte länge på frukten, utan går snabbt vidare.

– Det som är problematiskt med finanskriser överhuvudtaget är att vi vet väldigt lite om vad som egentligen utlöser dem samtidigt som vi vet en massa saker runt omkring, vad som kan vara skyddsfaktorer. Det är det som är svårigheten, det har diskuterats olika typer av kriser som skulle kunna uppkomma. Vad det är som utgör de utlösande kriserna är sånt som man debatterar, och framför allt kan man inte se det förrän efteråt, och det är det som gör det så svårt. Vi kanske står inför en kris, den kan komma ur bankerna, men den kan också komma ur någonting helt annat.

Såväl Malins kunskaper som hennes intresse för ämnet lyser igenom i takt med det första andetaget hon tar innan nästan oväntat utförliga förklaringar om finanskrisen. Akademiska meriter på högsta nivå från Stockholm, Göteborg och Oxford ger väl rimligtvis den känslan. Artigheter och fruktöverläggningar får ta ett tydligt steg åt sidan när hjärteämnen ska diskuteras. Tonen i hennes röst matchar ämnet i fråga. Årets bankkriser har hanterats i form av uppköp och stödpaket, någonting som inte var garanterat för femton år sedan.

– Det man valde 2007-08 var två vägar. Där fick ett antal fastighetsbolag gå omkull, det var ingen som räddade dem. De drog med sig banker som också gick omkull, sen valde man att rädda några institut och några banker. Att det fick sådana stora effekter var helt enkelt för att man inte räddade allt, man lät bankerna gå omkull och då måste det få effekter någonstans. Då fick det dessa effekter, som att människor blev arbetslösa på olika håll, säger hon.

Förutnämnda studenter flyger runt den lilla glasbox, som om tiden fungerar på ett annat sätt här inne än vad den gör där utanför. Samtalet övergår tillslut från finansiella institut och bankernas likviditet till den enskilda, den intet ont anande individen som kan hitta nya vägar i livet, men likväl fundera på livets tuffaste utmaningar längs Brunnsparken i Göteborg.

– Regeringen behöver definitivt vara orolig. Konsumenten, den enskilda personen. Om man har säkrat sin privatekonomi, om man inte har överbelånat sig skulle jag säga att man inte behöver vara särskilt orolig. Som det ser ut idag, det är min tolkning av det hela, säger Malin Dahlström.

Så kanske är inte förutsättningarna för en fullständig finanskris tillräckliga för att det ska ske på nytt. Kanske klarar sig anställda på Saab och Volvo tills vidare, och kanske har den sista amerikanska banken fallit för den här gången, men är man disputerad i ekonomisk historia så vet man om att ingenting ska tas för givet.

– Det här kan mycket väl vara början på en kris, men det kan också bara vara en liten buckla i ekonomin som löser sig.

Samuel Karlsson