Foto: Lotta Månsson

Hansakatastrofen lever kvar hos gotlänningarna

Den största katastrofen som har hänt inom svensk sjöhistoria sedan Vasaskeppet var när båten Estonia sjönk 1994. Men 50 år tidigare inträffade en annan sjökatastrof, Hansakatastofen, som drabbade svenskarna mitt under ett pågående krig. 

– Det här väckte enormt mycket känslor i Sverige. Som neutralt land undrade man vad det var som hade hänt, säger Hans Bergström som då var 11 år gammal och sprang längs den gotländska kusten och letade efter vrakdelar. 

Gotland 1944. Mörkret har lagt sig över Östersjön och gotlandsbåten Hansa har precis lämnat kajen i Nynäshamn halv tolv på natten. Med 86 passagerare ombord på båten skulle den anlända till Visby tidigt under morgonen därpå. Efter natten låg mörkret fortfarande över Östersjön, men inget skepp hade anlänt till hamnen i Visby. Timmarna gick och det blev förmiddag. Ännu hade båten Hansa inte anlänt, och först då började oron över att något hade hänt. 

– När kriget bröt ut blev gotlandsbåten eskorterad av jagare och minsvepare. En på varje sida som kunde fånga upp eventuella minor. Det gick bra under många år, men så togs eskorten bort och 1944, den där dagen i november så hände plötsligt någonting, säger Hans Bergström som växte upp på Gotland när båten Hansa försvann. 

Hör Hans berätta om när han letade efter vrakdelar längs den gotländska västkusten.

Samma förmiddag som när båten Hansa skulle komma i hamn cyklade Hans till flygplatsen som låg i närheten av hans barndomshem norr om ringmuren. Väl på flygplatsen brukade han umgås med morsetelegrafisten Bertrand och hans kollegor. De tog alltid väl hand om Hans, och han kände sig som ett “barn i huset” som alltid kunde komma och gå som han ville. Men den här förmiddagen slutade inte som den brukade. 

– Jag förstod då att det var något till sjöss som hade hänt och att flyget skulle göra en insats av något slag. Jag vet att jag cyklade hem och ner till stranden där vi bodde, och tittade ut och undrade vad är det som händer där ute nu? berättar Hans.

I det iskalla vatten hade två överlevande lyckats simma och klamrat sig fast i en flotte av vrakdelar. Ett flygplan som var på väg från Bromma till Visby ombads att leta efter båten från skyn. Men av 86 passagerare på båten Hansa kunde piloten endast skymta de två överlevande – en styrman och en kapten från armén. Båten var märkt med neutralitetstecken eftersom det pågick ett krig i Europa och runt Östersjön. Hur kunde ett svenskt skepp som inte ens var delaktig i det pågående kriget försvinna och inte lämna ett enda spår?

– Det väckte enormt mycket känslor i Sverige. Som neutralt land undrade man vad det var som hade hänt, säger en fundersam Hans.

Som elvaåringar sprang Hans och hans kamrat längs med den gotländska västkusten och letade efter vrakdelar. När Hans var på flygplatsen och planet från Bromma kallades in för att hjälpa till i sökinsatsen väcktes ett intresse hos honom som gjorde att han ville vara en del av sökinsatsen från land tillsammans med polisen. 

Gotlandsbåten Hansa åkte mellan fastlandet och Gotland under krigstider

– Jag tyckte att jag var med på det hela när jag fick uppleva hela sökandet, säger Hans med ett stolt leende på läpparna. 

Tillsammans anslöt gotlänningarna för att hjälpa polisen som försökte lägga pussel på vad det var som hade hänt.

– Man gissade att om det var en torped så var det en rysk, och var det en mina så visste man egentligen inte var den kom ifrån. På den tiden fanns det många drivande minor. Inte förrän 1991 kom förklaringen, berättar Hans. 

År 1991 var det några journalister som bestämde sig för att ta reda på vad det var som egentligen hände den där novembernatten 1944. När Sovjetunionen upplöstes tog journalisterna kontakt med ett ryskt krigsarkiv där de tillslut fick fram dokument som visade på att det var en rysk ubåt.

– Man vet precis vem som var kapten och det har spekulerats i om kaptenen inte såg att det var ett neutralt fartyg, berättar Hans och förklarar att i kaptenens loggbok framgick det att han  såg ett stort fartyg som var på väg söderöver. 

– Ryssarna var ute efter att torpedera de svenska skepp som skeppade malm till Tyskland. Och kaptenen trodde att Hansabåten var en båt full med malm, fortsätter Hans. 

Och spekulationerna har fortsatt. Hans berättar att den ryska ubåten hade fått i uppgift att torpedera tyska marina fartyg, men det resulterade i ett misslyckande. Istället för att återvända hem utan att ha genomfört en lyckad kupp valde kaptenen att skicka ut några torpeder i hopp om att träffa de svenska fartygen som skeppade malm till Tyskland. Spekulationerna menar på att en av dessa torpeder skulle ha varit den som träffade båten Hansa. 

Men om det verkligen var så gotlandsbåten Hansa sjönk vet man än idag inte. Trots spekulationerna lever Hans kvar i minnet av att han som barn sprang längs den gotländska stranden och letade efter vrakdelar.

– När man upplever det nära så får man en enorm dimension, avslutar han.

Lotta Månsson & Thea Vikström