Foto: Åke Hillefors
Risken för jordskred i Västra Götalands har en lång historia
I Västra Götaland är risken för jordskred och ras stor. Under andra hälften av 1900-talet skedde några av de dödligaste jordskreden i modern tid där och trots att mycket görs för att motverka att samma typer av naturkatastrofer sker idag blir det allt svårare att undkomma i takt med klimatförändringarna.
Men varför är just Västra Götaland så utsatt då? Såhär, för en massa år sedan låg området under vatten och trots att det idag är land finns leran som bildades på botten fortfarande kvar. Och tyvärr är den inte särskilt pålitlig.
– Leran i sig är inte farlig, det är när den utsätts för belastning eller stora mängder vatten som den förvandlas till en slags välling eller filmjölk och börjar röra på sig. Det är då det går ett skred, säger HannaSofie Pedersen, geolog på Statens Geologiska Institut (SGI).
Ett av de största skreden under 1900-talet skedde i Surte några mil norr om Göteborg. Tidigt på morgonen den 29 september 1950, strax efter att tåget med närmare 800 passagerare lämnat den lilla stationen i Surte, bildas en spricka bredvid järnvägen. På några minuter rasar ett område på drygt 30 fotbollsplaner ner mot Göta älv. Hus och infrastruktur förstörs och i flera dagar står båttrafiken stilla nere i älven när bråte stoppar framfarten. En person omkommer. Om skredet skett några sekunder tidigare hade det kunnat få än mer förödande konsekvenser.
Sju år senare sker ett annat jordskred längst Göta älv, också det på grund av den lera som finns under marken. Jordskredet river upp ett område på över 2 kilometer och tre personer mister livet.
År 1977 sker det allra dödligaste jordskredet i svensk modern tid när ett tätbebyggt bostadsområde i norra Göteborg dras ner i leran som rasar ner mot dalgången. Nio personer omkommer, 62 människor skadas och över 400 personer blir hemlösa.
Raset i Tuve blir en väckarklocka och man börjar se på skredrisken med nya ögon. En speciell skredkommission startas och en nationell kartläggning för att hitta platser där det finns risk för skred inleds – det som SGI idag arbetar med.
I Sverige har det sedan 2000-talets intåg bara skett ett fåtal jordskred – inget med dödlig utgång. Trots det har arbetet med att förebygga ras och jordskred blivit allt viktigare. Klimatförändringarna innebär ökad nederbörd som kommer påverka de lerbäddar som täcker stora delar av västsverige idag.
– Vi jobbar väldigt systematiskt idag för att hitta och säkra upp de områden som har den här problematiken, säger HannaSofie Pedersen på SGI.
Elina Mattsson