Foto: Thomas Johansson/TT

Polisen som menar att koranbränningarna bör prövas i domstol

Rasmus Paludan har gjort sig känd genom att elda upp koranen i Sverige. Ännu är det oklart ifall det faller inom yttrandefrihetens ramar, men debatten har uppstått. Ulf Boström som är integrationspolis menar att det är upp till domstolen, och inte åklagaren som ska bedöma detta som nu är fallet.  
–  Förvirringen polariserar uppfattningar, stigmat i uppfattningarna ökar, säger han. 

Ulf Boström sitter på sitt kontor i Hjällbo. Hans bord svämmar över av papper, och på högkant står Sveriges lagbok som en stamsymbol. Skinnjackan hänger runt hans ergonomiska stol, fast Ulf snarare ligger ner i stolen. Han är tredje generationens polis, varit verksam i snart 45 år och han har fyra barn. Men han har inte verkat för att de ska bli poliser.  

–  Nej, eftersom jag såg under hur det utvecklades under 90-talet och hur myndigheterna svarade. Man la exempelvis ner kvarterspolisen eftersom man tyckte den var för dyr, men den var som en första linje i polisverksamheten. Som vårdcentralens funktion, innan man tar till sjukhuset. Därför har jag inte puffat för att de ska bli poliser. 

Men barnen är väl utbildade. Det har Ulf Boström verkat för. Han menar att det ger möjligheten att hantera livets svåra delar, och möjligheten att se problem för vad de faktiskt är. Man får en typ av motståndskraft som hindrar en person att gå med ögonbindel in i livets problem.   

Ulf Boström bakar sitt snus långsamt. Han är upptagen med att förklara de repressioner Kina ägnar sig åt numera med ungefär 500 miljoner övervakningskameror installerade. Han pratar lika långsamt som han bakar sitt snus. Varje ord väger han eftertänksamt för att kunna formulera sig på bästa sätt.  

– Man får numera bonuspoäng i det sociala rättssystemet, ifall man installerar en i sitt hem. Men varje aktion har en annan reaktion, som Einstein en gång sa. Det var så romarriket en gång föll, eftersom det gick inte ihop till slut. Det gav möjligheten att korrumpera olika ledare med olika uppfattningar, förklarar Ulf Boström.  

Att komma från ett annat land kan vara en påfrestning mot demokratin, menar Ulf Boström. I det område han arbetar i är exempelvis klanstrukturer med en patriarkal hierarki ett stort problem mot både områdets säkerhet, men också mot demokratin som helhet. De finns de klaner som inte ägnar sig åt kriminalitet, men också de som gör det.  

– Det är många olika parametrar att ha hänsyn till, men den stora frågan är hur kan vi få ner problematiken, samtidigt som vi ökar demokratin men inte expanderar repressionen, säger Ulf. 

Solen skiner med årets första varma strålar på Frölunda torg i Göteborg. Än så länge luktar det bara bilavgaser i den kyliga februaridagen. Inga spår av våren, trots det fina vädret. Upp för trapporna från spårvagnshållplatsen har det samlats en stor grupp människor runt ett kravallstaket. Innanför staketet står ett flertal poliser och en man med en skyddsväst och stridshjälm. I handen har han en megafon, och i andra handen en koran. Mannen heter Rasmus Paludan.  

– Han är bara här för att provocera. Varför får han göra såhär, det är inte rätt. Hans dag kommer att komma, säger en ung maskerad man som vill vara anonym. 

Även om det ofta är svårt att höra vad Rasmus Paludan säger under sin demonstration på Frölunda Torg, förstår man att det handlar om islam. Han menar att det är “ett gift mot den västerländska världen”. I sin demonstrationsansökan till polisen ska han ha skrivit: Mot Islam. En kvinna skriver plötsligt; 

– Ditt nazistiska svin, och möts av jubel och applåder.  

Rasmus Paludan ser uppgiven, och försöker överrösta men lyckas inte. Efter ungefär en timme placerar Rasmus Paludan koranen på högkant i mitten av de cirkelplacerade kravallstaketet och börjar dränka den i tändvätska. Flera män blir upprörda och börjar gunga staketet fram och tillbaka. En man hoppar över staketet men polisen är snabbt efter och brottar ner honom. Rasmus Paludan går slutligen ner på ett knä, och tar fram en braständare och tänder på. Han flinar. 

En ung flicka som står mot kravallstaketet ger ifrån sig ett avgrundsskrik. Rösten kommer att spricka ifall hon fortsätter. Hennes vänner är förtvivlade, och flera av dem har börjat gråta. Våldsamheter bland polis och ungdomar uppstår en bit ifrån kravallstaketet. Grenar och småsten kastas. Ett flertal bangers avfyras. 

– Rasmus Paludan får gärna stå här och prata om hur dåligt islam är, det är hans rättighet. Men att elda upp koranen, där någonstans går gränsen. Han gör bara det för att provocera, säger en man som inte vill uppge namn. 

Sedan 2017 har dansken Rasmus Paludan ägnat sig åt politiken, och skapade då partiet Stram Kurs. Partiet som har profilerat sig i frågor som islam och invandring. Han är mest känd för att elda koranen vid sina demonstrationer, vilket han började med ursprungligen i Danmark. I sitt hemland är han dömd två gånger för hets mot folkgrupp. En gång i april 2019 för att uttryckt sig negativt om afrikaner, och en annan gång i juni 2020 för uttalanden om muslimer.  

Under påsken 2022 gav Rasmus Paludan sig ut på en valturné genom flertal svenska städer. De platser han valde att demonstrera på var oftast förknippat med hög andel troende muslimer, samt att de ofta klassificerades som utsatta områden av polisen. Demonstrationerna urartade i våldsamma upplopp i flera svenska städer. 

Nyhetsmedia benämner Stram Kurs som ett högerextremt parti, även om inte partiet själva skriver under på den etiketten. Enligt partiets stadgar, specifikt paragraf 3 ska man ta avstånd från rasism, nazism, fascism, islam, kommunism och ”våldsamma ideologier”. Islam är den enda religionen bland de andra ideologierna, vilket kan till synes vara ovanligt. I det svenska valet 2022 ställde han upp som riksdagsparti och fick då 157 röster. 

Demonstrationerna under valturnén var i princip identiska med den som skedde på Frölunda torg i Göteborg. Rasmus Paludan utrustar sig med en megafon, tillsammans med en koran där han utropar att “islam är det stora hotet mot den fria världen i väst.” Ibland lyckas Rasmus Paludan att elda upp en koran, men ibland utbryter upplopp innan han ens hunnit anlända.  

Rasmus Paludan polisanmäld för hets mot folkgrupp i Sverige. Både av polisen själva, och av allmänheten. Av de 49 polisanmälningar som gjorts har ingen lett längre än till förundersökning. Alla har lagts ned. Ingen åklagare har därmed tagit det eventuella brottet till domstol, för att få saken prövad. 

I januari 2023 fick Rasmus Paludan ännu ett demonstrationstillstånd, men denna gång framför den turkiska ambassaden. Detta var i samband med att en aktivistgrupp hade hängt en docka föreställande den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdogan. Gruppens motiv var att påverka NATO-förhandlingarna Sverige befann sig i med Turkiet.  

Det är omöjligt att veta exakt varför Rasmus Paludan bestämde sig den där kyliga januaridagen för att elda en koran framför den turkiska ambassaden. Han menade själv att han ville “markera lite yttrandefrihet”. Turkiets president blev iallafall förargad, och utryckte att “koranbränningen var ett hatbrott” och att det “är en kränkning mot världens två miljarder muslimer”, i tidningen Daily Sabah som riktar sig internationellt till arabiska och engelska läsare.  

Reaktionerna i Turkiet blev kraftiga. Både framför det svenska konsulatet i Istanbul, och utanför svenska ambassaden i huvudstaden Ankara eldades den svenska flaggan i ett demonstrationssyfte samt uppmaning till bojkott av Sverige som nation. Det var även fler länder i mellanöstern och Asien som Afghanistan, Egypten, Irak, Saudiarabien, Jordanien och Kuwait som fördömde handlingarna, enligt tidningen Al Jazeera. Befolkningen i dessa länder består i regel av en befolkning med en muslimsk tradition.  

Dagarna efter koranbränningen meddelar president Erdoğan att Sverige “inte kan förvänta sig ett stöd i NATO.” Statsminister Ulf Kristersson skriver på Twitter “att yttrandefriheten är en del av demokratin, men att alla handlingar inte är lämpliga” och menar att handlingen är “djupt respektlös” 

Sunnimuslimernas högsta lärosäte i Egypten, universitetet al-Azhar i Kairo uppmanar till en global bojkott mot Sverige. De meddelar att den svenska regeringen “borde ta ansvar för de vidriga, barbariska brott de försvarat i yttrandefrihetens namn”. Situationen försvårade troligen förhandlingarna inför Sveriges eventuella NATO-inträde. 

Ulf Boström skrev ett öppet brev till Högsta domstolen, justitieministern, riksåklagaren och rikspolischefen i februari, i år. På det fyra sidor långa brevet skriver Ulf att det är motiverat att Rasmus Paludans agerande bör prövas för hets mot folkgrupp i domstol. Han menar att det behövs ett klargörande dels för polisen, men även för allmänheten kring vad som faller inom yttrandefrihetens ramar. 

“Yttrandefrihetens gränser riskerar att bli juridiskt ovissa när endast åklagare drar gränsen”, skriver Ulf Boström i sitt brev. “Besluten kortsluter beslutsordningen”, fortsätter han. Eftersom åklagarna som lägger ner de förundersökningarna som syftar till att åtala Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp, så menar Ulf Boström att blir åklagaren som bildar normerna för hur vi ska se på koranbränningarna.  

– Det viktiga är att domstolen prövar det. Men troligen överklagas till hovrätten, och då får vi en fördjupad debatt om ämnet. Säger hovrätten att det är okej att elda koranen, säger man också att det är okej att elda toran framför synagogan. Eller att elda en HBTQ-flagga framför RFSL:s huvudkontor, säger Ulf Boström.   

Vidare menar Ulf Boström att de som åberopar på yttrandefriheten inte inser att man riskerar affärsförbindelserna med muslimska länder, och han beskriver hur Sverige har resonerat i liknande fall i historien. Han hänvisar till 1810 års tryckfrihetsförordning där det stod att en person skulle gripas ifall fäller yttranden “öfwer främmande Folkslag och deras Regeringar, med hwilka Riket är i fredligt och wänskapligt förhållande”. 

Även om förvaltningsrätten gav Polismyndigheten bakläxa med att neka Rasmus Paludan demonstrationstillstånd, menar Ulf Boström att polismyndigheten själva kommer att överklaga detta beslut. Han är dessutom inte ensam i att tycka att det är märkligt att inte Åklagarmyndigheten vill ta detta vidare. Tidigare politikern Carl Bildt, och imamen Kashif Virk har också varit inne på samma linje ute i offentligheten.  

– Därmed är det varken svart eller vitt, såsom mycket annat i livet. Men det måste prövas. Nu är det dags att åka. Vi ska lyssna på en föreläsning om politisk islam, säger Ulf och hänger på sig den glans-nötta skinnjackan. 

Peter Karlberg